Arvet efter Arn

Ingrud Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten.

Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Men med en hänsynslöshet som till och med skrämde hans samtid krossade Birger Magnusson maffiaväldet för all framtid. Och de lagar han stiftade om hemfrid, kyrkofrid och kvinnofrid blev rikets norm för 600 år framåt.

Historien känner honom som Birger jarl, Stockholms grundare och Sveriges skapare. Men sagan om Birger är mycket större än så.

Arn Magnusson må ha varit ett helgon. Det var sannerligen inte Birger. Men han var en segrare som inte vek undan för moraliska eller praktiska hinder på sin väg från yngling i Västra Götaland till riksbyggare.

Arvet efter Arn är en vacker och blodig riddarsaga där marken skälver under dundrande hästhovar och skummet yr om korsfararnas fartygsbogar på väg österut. Det är också berättelsen om förlorad kärlek som en del av maktens höga pris.

Detta är en fristående fortsättning på Jan Guillous trilogi om riddare Arn Magnusson. Trilogin har på bara några år sålt i över 1 miljon exemplar i Sverige. Böckerna är under utgivning i de nordiska länderna samt i Holland, Tyskland, Italien, Frankrike, Spanien och England.